Har tänkt på att starta en blogg där jag uppdaterar om killarna. Vad tycker ni om det? Behövs det en till? Självklart kommer jag att ha kvar novellbloggen!

Har tänkt på att starta en blogg där jag uppdaterar om killarna. Vad tycker ni om det? Behövs det en till? Självklart kommer jag att ha kvar novellbloggen!

Sofie's perspektiv:

Jag slänger mig i famnen på Louis och jag känner hur han hårt kramar tillbaka. Han kysser mig på pannan och jag tar ett steg bakåt. Hans bruna hår matchar perfekt hans bruna ögon.
"Welcome" sa jag med en darrig röst och det rann en tår ner på hans kind. Jag torkade bort den med handen och kramade honom ännu en gång.
"I've missed you" viskade han.
"I've missed you too" svarade jag.
"He have missed you more" sa han. Jag fick försiktigt bakåt några steg. Där stod han. Nu gick det inte att hålla inne tårarna längre. De forsade ner för kinderna. Han gick mot mig med försiktiga steg. Han förde sina händer mot mitt ansikte. Förde läpparna mot mina. Allt runt omkring försvann. Det var bara jag och Harry. Han pressade läpparna ännu lite hårdare och sen gick jag ett steg bakåt. Tittade på hans bruna ögon och kramade honom. 
"I've missed you so much" viskade han i mitt öra.
"Me too" svarade jag så tyst att det knappt gick att höra. 
"And we? I want a hug to" sa Zayn och skrattade lite tillsammans med de andra. 
"Of course" sa jag och gav dem en gruppkram. Sen tog jag Harry i handen och tittad på de andra.
"We have a suprise to you" sa Niall med en föväntansfull blick.
"To me?" sa jag förvånat och tittade på Harry men han bara flina.
"Everyone know that you are very good to dance" sa Louis medan han tog upp ett tuggummi ur fickan.
"So..., if you want can you dance with us?" sa Liam " But only ig you want," lade han till. Jag visste inte vad jag tänkte. Vem vill inte dansa hela dagarna. Men jag vill ju inte bli känd som Louis syster. Samtidigt vill jag tillbringa så mycket tid som möjligt med Harry. Men skolan, mina vänner. Hela mitt liv finns i Kungälv. Då måste jag ju flytta. Jag kommer att bli känd.

"We can talk about it at home" sa jag och gav ifrån mig ett leende och tittade på samlingen runt oss. Folk stod och stirrade och jag gick fram till Sara som såg helt gråtfärdig ut.
"Kom, så får du hälsa på dem" sa jag med en mjuk röst. Sara är nog ett de största One direction fanen i världen. Hon gick med försiktiga steg mot killarna. Liam gick fram och mötte henne. Hälsade på henne och sen gav han henne en kram. Jag såg direkt att Liam gillade henne. De andra killarna gick fram henne och jag gav ett leende till Liam. Han log snällt tillbaka. 
"Should we go" frågade jag. "I guess that you have not meet Jacob yet?"
"You can't go when you are famous" sa Niall och tog upp mobilen och pratade ett kort samtal. "He'll be here in 2" sa han och la ner mobilen. Folksamlingen började lösas upp och Sara stod och pratade med Liam. Jag tog ställde mig bredvid Harry och lutade huvudet mot hans blårutiga skjorta. En svart bil med mörktonade rutor kom. En ung man med ljust hår och en grön tröja kom ut ur bilen. Han gick mot mig och sträckte fram handen.
"Sofie, i guess" sa han.
"Thats right" svarade jag "And you?"
"Johan Mathes." sa han med en mörk röst för att vara så ung. 
"What are you going?" frågade han och öppnade bakdörren. 
"Home" svarade Louis och gjorde en armrörelse som visade att jag skulle gå in. Jag tog Harry i handen och drog in honom i bilen, med de andra släpandes efter. Bilen var som en minibuss fast med sex plaster där bak. Tre platser som var mitt emot de andra tre. Jag satte mig i mitten längst bak med Zayn på min vänstra sida och Harry på den högra. Jag var så trött så jag vilade mitt huvud mot Harrys bröst. Han smekte mitt hår och jag föll in i en mjuk sömn.

Andra delen. Är det något ni vil ska hända?